Without your love - Del 1

Jag heter Jenna Smith. Min mamma och min pappa dog i en bilolycka när jag var tre, så jag har liksom inga minnen från de. Jaja, nu bor jag hos min farbror Rick, för jag måste skaffa mer pengar innan jag kan skaffa lägenhet, en bra lägenhet. Jag var hos honom när olyckan inträffade, fast han var ute och handlade mat, så jag var med nån annan tror jag.. Aaahh, jag kommer in på det ämnet hela tiden! Det är så svårt att släppa taget och förstå, det har trots allt gått 15 år sedan dess! Jag har precis gått ut skolan och jobbar för tidningen "Se Och Hör". Jag är typ tillsammans men en kille som heter Nathan, men jag inbillar mig nog bara, egentligen tror jag inte att han gillar mig så mycket, men jaja. Jaa, det var väl allt för mig.
------------------------------------------------------------------------
Jenna:

- Jenna, jag fattar inte varför det dröjer med frukosten, du är tre minuter försenad, jag kan inte se att den står på mitt skrivbord som den ska göra vid den här tiden! Skrek Rick från sitt sovrum.

Jag suckade och tänkte, då kommer det igen.

Jag sprang ner i köket, gjorde en cappuccino, en macka med ost och skinka lite snabbt och hällde ner lite youghurt i en skål. Jag ställde allt på en bricka och skyndade mig upp till Rick's rum. Han låg i sängen.

- Det här är inte okej, lilla Jenna, det borde du ha lärt dig! Seså, servera mig nu! Sa Rick och stirrade på mig som om han hade väntat i flera år. Jag tog ett steg närmare honom och serverade. Jag böjde mig över honom, min tröja var ganska urringad, så den åkte ner en bit när jag böjde mig ner, och jag såg i ögonvrån hur han hungrigt kollade ner i urringningen. Det var inte så konstigt att hans fru Virginia hade lämnat honom..

- Hoppas det smakar. Sa jag och var påväg mot dörren.

- Vänta! Svarade Rick snabbt. Jag vände mig om och gick fram mot honom. Han slog till mig hårt på kinden. Det blev ett stort rött märke. Jag förde min högra hand sakta mot min svidande, röda kind.

- Nu borde du lära dig! Sa Rick och skrattade.

Rick:

Jag skrattade åt henne, hon bara stod där och såg dum ut. Jag ställde mig snabbt upp och tryckte henne mot mig och låste mina armar runt henne.

- Utan mig skulle du bara vara en liten skit, du skulle inte ha haft något liv. Du skulle ha bott på gatan! Viskade jag i hennes öra medans jag följde hennes rygg med mina händer tills jag kom ner till rumpan. Jag pressade mina läppar mot hennes. Hon började kämpa emot och knuffade mig så jag ramlade omkull. Jag slängde mig upp och slog till henne dubbelt så hårt än förra gången.

- INGEN VILL HA DIG! ELLER HAR DU KILLE? NÄE, DET VET JAG ATT DU INTE HAR, FÖR DU ÄR SÅ JÄVLA FUL ATT MAN INTE ENS VILL VETA AV DIG, JÄVLA BITCH!!

Jenna:

Jag visste att det var sant, så jag orkade inte kämpa emot mer, då skulle allt bara bli värre. Jag sprang till mitt rum, smällde igen dörren, låste efter mig och slängde mig på sängen. Jag grät inte. Jag grät aldrig. Jag var helt enkelt för van vid detta helvete.
--------------------------------------------------------------------------------
Shoo, första delen ute.