- Han kommer om tio! Sa Jenna och såg glad ut. Jag gillade inte Nathan, även om jag aldrig hade träffat honom lät han som en fjäskare, ett rikebarn. Jenna skulle nog tycka jag var störd om jag sa det!
Vi satt och pratade med varandra när det knackade på dörren, jag stängde ögonen och tömde lungorna på luft. Jenna sken upp som en sol när hon hörde knackningarna och stod vid dörren på fem sekunder.
- HEEJ!! Sa Jenna och jag hörde att de kysste varandra. Länge.
- Hello beautiful! Sa Nathan när de hade kyssts färdigt.
-----------------------------------------------------------------------------
Nathan:
Jag tog av mig mina skor och Jenna ledde mig in till sovrummet. Där satt en kille som verkade vara i min och Jennas ålder.
- Nathan. Sa jag och sträckte fram min högerhand för att hälsa artigt. Han kollade snett på mig och mumlade någonting som var ohörbart.
- Ursäkta? Sa jag som inte hade hört något av vad han mumlade.
- Taylor! Sa han övertydligt och såg lite irriterad ut.
- Förlåt då! Sa jag och stirrade irriterat på han som tydligen hette Tyler eller något?
- Tyler var väldigt irriterad har jag märkt. Sa jag och kollade nöjt mot Tyler.
Han flög upp från sängen på en sekund, och i nästa vi stod öga mot öga, nära varandra.
- Om inte lilla fröken perfekt skulle komma hit skulle jag, som för den delen heter Taylor, inte ha blivit så "irriterad"! Jag hade tänkt slå dig, men när jag växte upp läde mina föräldrar mig att inte slå småtjejer. Sa han och hånflinade. Jag kollade på Jenna och hon stod och kollade ner i marken och flinade.
- Tror du jag bryr mig? Sa jag och gick fram mot Jenna och kysste henne långsamt och länge och såg i ögonvrån att Taylor var avis. Efter en liten stund knuffade Jenna bort mig och sa att hon skulle gå på toa. Jag sa hejdå till henne och kysste henne passionerat innan hon gick iväg. Såfort jag hörde låsklicket gick jag snabbt fram till Taylor. Jag försökte fälla honom, men eftersom att han bestod av 90% steroider så gick det inte så bra.. Jag provade att slå honom i magen, men han hade för mycket muskler att jag knäckte handen och fick väääldigt ont i den.
- Faan ta dig Taylor! Skrek jag. Jag hade så fullt upp med att försöka få ner Taylor att jag inte hade märkt att Jenna stod alldeles bakom mig.
- Han misshandlar mig, ring polisen! Sa jag och kollade ner på min blåa hand.
Jenna:
Jag visste inte vad som hade hänt, men Taylor stod och såg arg ut och Nathans hand var helt blå.
- Vad har du gjort Taylor? Sa jag, jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Men jag trodde att det var Taylor som hade gjort något.
- Vi drar Nathan, innan han hoppar på mig.. Sa jag och kollade allvarligt in i Taylors ögon.
- Nej, snälla gå inte Jenna! Det var inte jag, han försökte få ner mig, men jag var för stark, så han misslyckades. Snälla, gå inte.. Sa Taylor och jag såg hur det vattnades i hans ögon. Jag visste verkligen inte vem av killarnasom talade sanning. Jag kände ju inte Taylor, men varför skulle han ha slagit Nathan? Jag visste ju hur Nathan kunde vara.. Och Nathan måste ju tala sanning, för han skulle aldrig ljuga för mig! Jag blev yr och satte mig i sängen.
- Taylor, det är nog bäst om vi går. Viskade jag fram. Taylor började sakta skaka på huvudet. Jag såg att han led. Jag började gå mot hallen, satte på mig mina ytterkläder och väntade en snabbis på Nathan. Han gick fram till Taylor och viskade något i hans öra, sedan kom han snabbt springande emot mig och tog min hand och drog ut mig genom dörren. Jag ryckte till med handen så att Nathan stannade. Jag stod alldeles utanför dörren och kollade in på Taylor.
- Hejdå Taylor.. Taylor föll ihop på golvet och kröp ihop. Jag kände mig skyldig. Jag stängde sakta dörren. Vi gick genom korridoren när vi hörde att Taylor skrek till. det hade verkligen tagit hårt på Taylor..
Taylor:
- Så jävla ägd Taylor, hon är min och du kommer aldrig få se henne igen. Viskade Nathan till mig innan de stack. Det gjorde verkligen ont när Jenna sa hejdå, det lät så allvarligt. Som om jag aldrig skulle träffa henne igen.. Jag kröp upp i sängen och försökte somna, efter en stund lyckades jag. Jag drömde om Jenna, vi satt i parken och pratade när det kom en massa människor. De lyfte upp Jenna och gick iväg med henne. Det var klassiskt. Vi höll varandra i handen och sakta släppte vi varandra.
Nathan:
- Vad var det som egentligen hände? Frågade Jenna när vi var utanför hotellet.
- Du såg väl? Han hoppade på mig och slog sönder min han! Svarade jag och kollade ner på min hand. Jag hade lindat min tjocktröja runt handen för att den inte skulle synas. Jag talade inte sanning, men jag ville ha henne, så jag struntade i faktumet att jag inte gjorde det. Jag stannade upp, la mina händer på hennes axlar och kollade allvarligt in i hennes ögon.
- Du borde inte umgås med honom, han är farlig. Han skulle kunna slå ner dig direkt om du skulle råka säga fel saker! Sa jag och hoppades på att hon skulle hålla med och och säga att att hon aldrig skulle träffa honom mer, jag visste inte riktigt om de faktiskt skulle träffas igen.
- Du kan inte förbjuda mig. Sa hon och jag såg att hon tog fram något ur fickan. Ett kort.
Taylor:
Jag vaknade av att det var någon som satt på min rygg. Eftersom att jag gick på kampsporter när jag var liten snurrade jag runt på ett speciellt sätt så att personen på min rygg hamnade under mig.
Den personen var Jenna.
-------------------------------------------------------------------
Del 4, sry för kort del, men jag ska till tranan,
och glöm inte att kommentera! ;*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar